Det var ju konstigt...

Att ens känsla skulle lägga sån börda på en själv.
Att ens egna tanke kunde sänka en själv till botten.
Att bara en blick kunde sänka någon annan.
Att bara en blick också kan få någon annan högt över molnen.
Att fel ord kan såra någon så djupt och att de rätta orden kan förgylla en annans dag.
En del av det stora kretsloppet..

Jag värdesätter det inte längre.. Det är inte lika viktigt längre...
Läste en blogg nyss och kan inte låta bli att läsa den om och om igen. Jag har liksom fastnat på den. Fan vad bra skrivet. Kände lite igen mig samtidigt som jag tänkte på andra runt om mig när jag läste den.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0