Varför kan jag inte bestämma mig?
Att inte kunna lita på någon är väl nog på gott och ont antar jag.?
Dagen ni sänkte mig har jag ärligt talat inte hunnit resa mig upp ifrån.. Det gör ont varje gång jag tänker på det..
Du förstod inte först. Men sedan när jag förklarat så verkade du förstå mig mer än mig själv nästan.. (Skönt att någon förstår mig iallafall..) Ja jag håller med, det var jävligt det som de gjorde.
Vi har vuxit ifrån det. Men känslorna växer tydligen inte lika snabbt. Men jag får väl vänta och se..
"Tiden läker alla sår" Jovisst, det kanske det gör.. Men de lämnar också ibland ärr efter sig..
Och det här såret har blivit ett ärr.
Jag kan presentera mig och säga vem jag är men sällan låter jag någon veta vem jag är. Hur ska jag kunna visa vem jag är om jag själv inte vet det? Och hur ska jag kunna lita på någon om jag inte ens litar på mig själv?
Jag önskar lycka.. Det behöver inte vara mycket. Men bara att jag någon gång i mitt liv får säga att jag är lycklig.. Jag kände mig senast lycklig.. hm jag kan inte komma på riktigt när jag var lycklig senast om jag ska vara ärlig. Jag gör inte det.. Inte just nu iallafall. Jag får inte vara lycklig.
Varför kan jag inte bestämma mig någon gång utan att sedan börja tänka på vad jag skulle ha gjort? En enda gång? Då säger jag bara en sak till mig själv: Jävla efterkloka idiot.. Men visst.. Eftertanken är kanske inte så klok som jag så gärna vill att den ska vara.. Utan jag vet bara inte vad jag vill. Och jag har svårt för att bestämma mig om och om igen..Hela tiden..
I hope you will keep smile when I can't..
Dagen ni sänkte mig har jag ärligt talat inte hunnit resa mig upp ifrån.. Det gör ont varje gång jag tänker på det..
Du förstod inte först. Men sedan när jag förklarat så verkade du förstå mig mer än mig själv nästan.. (Skönt att någon förstår mig iallafall..) Ja jag håller med, det var jävligt det som de gjorde.
Vi har vuxit ifrån det. Men känslorna växer tydligen inte lika snabbt. Men jag får väl vänta och se..
"Tiden läker alla sår" Jovisst, det kanske det gör.. Men de lämnar också ibland ärr efter sig..
Och det här såret har blivit ett ärr.
Jag kan presentera mig och säga vem jag är men sällan låter jag någon veta vem jag är. Hur ska jag kunna visa vem jag är om jag själv inte vet det? Och hur ska jag kunna lita på någon om jag inte ens litar på mig själv?
Jag önskar lycka.. Det behöver inte vara mycket. Men bara att jag någon gång i mitt liv får säga att jag är lycklig.. Jag kände mig senast lycklig.. hm jag kan inte komma på riktigt när jag var lycklig senast om jag ska vara ärlig. Jag gör inte det.. Inte just nu iallafall. Jag får inte vara lycklig.
Varför kan jag inte bestämma mig någon gång utan att sedan börja tänka på vad jag skulle ha gjort? En enda gång? Då säger jag bara en sak till mig själv: Jävla efterkloka idiot.. Men visst.. Eftertanken är kanske inte så klok som jag så gärna vill att den ska vara.. Utan jag vet bara inte vad jag vill. Och jag har svårt för att bestämma mig om och om igen..Hela tiden..
I hope you will keep smile when I can't..
Kommentarer
Trackback
