Reminders

Missy Higgins- Where I stood
Regina Spektor- Samson
Ray LaMontagne- Hold you
Anna Nalick- Breath
NEEDTOBREATH- Something Beautiful
The Script- For The First Time
Plan Three- Brush It Off
Lifehouse- It Is What It Is
Lifehouse- Everything
Susie Shu- Recognition


Keep it in you that whatever you do there is always something that can remind you of yesterday or the day that will come.

Fading

När man stannar pratar och det som är och allt annat som finns funt om en ser man hur det är fel när man säger att detaljer inte är så viktiga. Det är oändligt vad de betyder och vad de är viktiga att ha i åtanke ibland. Inte alltid nej,men det finns stunder man önskar sig hade den där lilla extra detaljen.
En viss känsla,ett visst ord eller ett minne som inte borde fursvunnit bara.
Det kommer till dig, förr eller senare, och då är det något du kan se framemot.
Jag har slutat vänta och ser det sen...

I really wana know if you know my name and can go for a girl like me..

Even angels have their weak escapes...

You are not easy to love, you are the one to love but everything is so complicated and everything makes right and wrong into one piece and it is now the same as always.. Not easy..


Seperate yourself from what comes and when it's time.
Deal with it.. This is my time..


Du tar ett steg bakåt och ser det från någon annans perspektiv. Det är såå klart att du ser rakt igenom. Varför förstår inte den personen? Det slår dig och du vill slå den du ser för att denne blundar för det som finns där. Det är dags för dig att ställa dig in till dig själv och dina ögon öppnas och möjligheten till att göra något åt det blir större och din gnista som försvunnit kommer du försöka få igen. Det finns minst två vägar. Det gör det alltid, när det är dags, gör ditt val.


It just ain't right--

Saknaden, den saknad som jag har och det jag förlorat, en del säker till mig att de känner sig oviktiga då den kommer. Det ska dem, för jag har inte känt den som jag gör just nu. Det spelar ingen roll för vem enligt mig, den finns där. Det jag lämnat, det som lämnat mig och det som kanske inte kommer tillbaka till mig.. Det gör ont.. Nu.. Och jag kan inte göra något åt det, för jag orsakat et jag valde det. Som jag sagt, för den stunden, jag bryr mig inte, jag bryr mig inte förrän det är försent. Det är den smärtan, att inse försent, att förstå allt försent då jag ser hur de runt om mig faller och hur jag redan är på botten. När ska jag stanna det då?, jag startade det, då borde jag kunna stoppa det också, lösningen finns i mig, jag vet det och jag måste bara hitta den…

Back to writing again..

Från att ha varit en bättre verion av mig själv till att se på mig som en av de personer jag inte trodde jag kunnat vara. Den mest tänkbara sämsta sidan av mig..

RSS 2.0